månadsarkiv: mars 2011

Lämna tillbaka snurrskivan till museet

Mobilappar med snurrskivemeny är lite trendigt, men jag tror att museet ringde och vill ha tillbaka snurrskivan.

Nummerskivan eller petmojen uppfanns 1896. En över 100 år gammal klurig makapär som gjorde det möjligt att så småningom automatisera telefonstationerna. Den består av en rund skiva med ett hål för varje siffra. Man stoppar fingret i rätt hål för varje siffra och vrider till det tar stopp, och när man släpper tillbaka den fjädrande skivan blir det ett antal pulser på telefonledningen. Ju längre man vrider skivan, desto fler pulser. 

Pulserna styrde de rasslande reläerna i de elektromekaniska telefonstationerna så att samtalet kunde kopplas rätt. För varje siffra i telefonnumret vred man nummerskivan igen. En ganska fiffig lösning på ett tekniskt problem, men långt ifrån användarvänligt. Det var ett petgöra att slå ett långt telefonnummer. Det är ett typiskt exempel på en konstruktion där teknisk funktion helt bestämmer användargränssnittet istället för tvärt om. Utformning på teknikens villkor, människan får vackert anpassa sig till maskinen. Det är naturligtvis inte ett optimalt sätt att mata  in ett telefonnummer på, men det var en hygglig nödlösning med tanke på de tekniska förutsättningarna. 

Utvecklingen gick vidare och på 1970-talet introducerades knapptelefonen. Nuförtiden är det ganska många år sedan vi använde telefoner med nummerskiva och sådana telefoner är för det mesta förpassade till museer eller återvinningen. 

Det är självklart ganska mycket lättare att mata in telefonnummer genom att trycka på sifferknappar än med en nummerskiva. Betydligt mer användarvänligt att göra val med knappar än med snurrskiva alltså. Skönt att utvecklingen går framåt. 

Eller gör den det? I utvecklingen av mobilappar verkar tiden snarare gå bakåt i vissa fall. Det finns tydligen någon sorts trend att göra appar som har en snurrskiva som meny. Man inför alltså en gränssnittsmetafor som hör hemma på museum, och det verkar betraktas som en innovation. 

Ett par exempel på appar med snurrskiva hämtade från Galveston.

Pastebot_2011-03-29_22
Danske Banks mobilapp. Här blir det snurrigt. En roterande meny gör att menyvalen flyttar sig vilket gör det omöjligt för muskelminnet eller rumsuppfattningen att memorera något, och man måste titta efter noga var menyvalet man är ute efter befinner sig för tillfället. Lyckligtvis måste man inte vrida skivan för att göra ett val utan kan trycka direkt på valet men det är ändå dålig användbarhet eftersom det inte går att lära sig eller förutse de olika menyvalens placering. 

Betyg: Jättedåligt.
4

Eniros app för Android. Här blir det ännu snurrigare. Inte nog med att man inte ser alla valen på en gång eftersom de är skymda, det finns dessutom fler val än vad som egentligen får plats på snurrskivan. Trolleri alltså. Men det tar inte slut där. Man måste vrida skivan till rätt läge innan man trycker på valknappen i mitten, och då skymmer dessutom fingret texten på det val man ställt in. Man vet alltså inte hur många val det finns, man kan inte se valen utan man får leta på måfå, man måste vrida hjulet tills rätt val kommer mitt för pilen innan man bekräftar valet och då ser man inte vad man väljer.

Betyg: En fullständig katastrof.
Hur var det nu – ”Betydligt mer användarvänligt att göra val med knappar än med snurrskiva”. Jo visst. 

Enligt uppgift finns det tolv val på Eniros snurrskiva, och de tolv valen hade med lätthet fått plats i en överskådlig knapplayout. 

Danske Banks mobilapp som vi började med att titta på har bara totalt åtta menyval (förutom i-knappen), och det hade också fått plats alldeles utmärkt i en knapplayout där man lätt kan överblicka de olika menyvalen och framför allt har en möjlighet att memorera var de olika valen befinner sig. 

Det skulle kunna se ut så här efter en kort stunds klipp och klistra i Photoshop. Överskådligheten är dramatiskt förbättrad och framför allt sitter menyvalen där de sitter så man inte behöver leta efter dom varje gång. På köpet blir det mycket tydligare vilka menyval som kräver inloggning. 

Danske-bank-app-remake

Nej, lämna tillbaka snurrskivemetaforen till museet där den hör hemma. Snurrskivan är en riktigt dålig idé som inte tillför någonting i ett användargränssnitt mer än lite wow-faktor. Däremot försämrar den för användaren genom sämre överblick, svårare hantering och menyval som flyttar sig så att muskelminnet inte får en chans. 

Slaget mellan WordPress, Drupal och Episever

Referat av videon på http://disruptivemedia.se/blog/video-vilket-ar-bast-drupal-episerver-eller-wo…

 

Ted Nyberg , Episerver-utvecklare påTed & Gustaf möter Andreas Karman , WordPress-utvecklare från We up North , och Johan Falk , Drupal-evangelist från Nodeone .

Disruptive

Bra med Drupal:

Kraftfullt och flexibelt system, snabbt att utveckla i, mer som ett utvecklingsverktyg än en CMS, bra APIer, bra community.

Bra med Epi:

Stora styrkan ligger i hanteringen av arbetsflöden, språkhanteringen och redaktörsarbete, integration med andra system. Inte snabbt att komma igång med. 

Bra med WordPress:

Snabbt att komma igång, mycket externa kopplingar till APIer, admin är lätt att förstå från start, snabbt att komma igång och fortsätta allteftersom. Man kommer långt med liten insats. 

Dåligt med Drupal:

 Gränssnittet i standard har lämnat en del att önska även om det såklart går att anpassa, men blivit bättre i 7. 

Dåligt med Epi:

Sidorienterat (istället för objektorienterat). Bygger på MS utvecklingsramverk vilket ger mycket högre utvecklingströskel. Lång startsträcka, mycket utvecklingstid för grundläggande sajtfunktionalitet. 

Dåligt med WordPress:

Man slår i taket ganska fort t ex vid behov av lite mer avancerade objektstrukturer och relationer. Sidhanteringen lämnar en del att önska. 

 

Drupal passar bra till alla lägen där man inte vill använda WordPress. Inte för enkla sajter. Större komplexa sajter med arbetsflöden, komplexa relationer. Sajter som man vill kunna bygga vidare på succesivt. Även för hobbyister eftersom det finns mycket att lära sig, det är relativt enkelt att komma igång och man har roligt nästan jämnt. 

Epi passar bra till när det finns ett definierat arbetsflöde för redaktörsarbetet som Epi kan anpassas till, men det ställer krav på beställare och utvecklare för att nå målet. 

WordPress passar bra till blogg, mindre magasin och tidningar där man inte har behov av arbetsflöden, mindre företagssajter upp till kanske 40-50 sidor. 

 

 

Fråga: möjligheten att hantera användare i olika nivåer för att ge tillgång till att administrera olika sidor ?

WordPress: med tillägg kan man styra roller med användare och grupper. När det gäller arbetsflöden i flera steg är det begränsade möjligheter. 

Epi: finkorning behörighetshantering, kan styra vem som kan redigera, publicera beroende på sidtyp. Användarhanteringen hämtas från Microsofts utvecklingsramverk vilket gör att användarhanteringen kan integreras med företagets övriga användarhantering. 

Drupal: som standard finns rollbaserad användarhantering som kan styra i detalj som kan göras. Med tilläggsmoduler kan det styras än mer exakt. Ingen hierarkisk behörighetsstruktur

 

Fråga: Total cost of ownership?

Drupal: Inga licenskostnader. Det som avgör kostnaden för större projekt är hur projektet läggs upp. Det är snabbt och effektivt att jobba med Drupal. 

Epi: Svårt att jämföra som CMS då det inte är Epis styrka. Mindre sajt blir garanterat dyrare med Epi, speciellt om man inte redan har en MS-miljö. Driftskostnaden blir dock låg om man har en ren MS-miljö då det är mindre jobb med det. 

WordPress: Gratis. Svår fråga att svara på utan att ha ett scenarie. 

 

Fråga: Läkemedelsföretag ska bygga många sajter (ganska enkla/medelstora) med många redaktörer och många språk (lika sajter eller olika sajter på resp språk). Vad ska jag välja?

WordPress: Plugin finns för språkhantering men är ofta svårt att hantera. Fristående sajter är effektivast för olika språk. Om man kan leva med de begränsningarna passar WordPress bra. Enkelt att sätta upp nya sajter. 

Epi: Stöder flera sajter på en kodbas (enterprise). Licenskostnad beror på antal sajter. Lägga till sajt är egentligen bara en innehållsfråga. Det gäller att tänka till och göra rätt, det gör skillnaden mellan att fungera magiskt bra eller världens huvudvärk. Många aspekter kring redaktörsarbete, hur sajterna hänger ihop innehållsmässigt etc. Ta hjälp av en konsult för att upphandla för att välja plattform. 

Drupal: Generellt är det jobbigt att hantera olika språk eftersom det finns så många sätt att göra det på. Det går bra att göra med Drupal men det är viktigt att utvärdera noga vad det är man behöver egentligen. 

 

Fler frågor följde.