Ju fler kockar – ett hopkok av APIer som driver What’s Cooking Wednesday

Efter SSWC 2011 tog mästerkocken Rikard Nilsson kontakt med mig om en idé han hade om att dela recept via Twitter. Jag tyckte det lät spännande så jag hakade på, och så byggde vi sajten What’s Cooking Wednesday. Rickard berättar lite om projektet i filmen från SSWC 2012.

Det hela går ut på att vem som helst kan dela matrecept genom att skicka en länk till sitt recept i en tweet och ange hashtaggen #wcwed. Receptet kan vara publicerat exempelvis på en egen blogg. Det som händer då är att vår sajt plockar upp matreceptet och lägger in det på WCW-sajten i ett snyggt och enhetligt utseende. Alltihop sker helt automatiskt förutom att inläggen godkänns manuellt. Varje onsdag kl 13 publiceras de recept som kommit in under den gångna veckan. Tanken med detta är att fungera som en motsvarighet till Follow Friday på Twitter, att på en bestämd dag kunna ta del av matlagningstips. 

Wcwed-symbol

Så hur fungerar What’s Cooking Wednesday? 

Det är uppbyggt som en mashup som använder ett antal olika APIer. API är som gjort för att snickra ihop ett hopkok. Ap-enkelt Interface helt enkelt, för att citera @tomaswennstrom

Till att börja med Twitter Search API för att bevaka hashtaggen #wcwed. Vi söker varje minut fram de 30 senaste tweeten med denna hashtag och som innehåller en länk. Sökresultatet kollas mot en databas för att se om det är någon ny tweet som vi inte sett förut, och i så fall plockar vi ut första länken från tweettexten med ett regular expression. Vi kollar också så att det inte är fråga om en retweet. 

Länken skickas vidare till nästa API som är Diffbot, en tjänst som utför innehållsextrahering från webbsidor, med andra ord plockar ut själva textinnehållet, bilder, sidans verkliga URL efter eventuella länkförkortare och annat. Detta är en inte helt enkel uppgift eftersom det historiskt inte funnits någon enhetlig standard för strukturerat innehåll på webbsidor, i synnerhet som det är många webbsidor där ute som verkligen inte är välstrukturerade i html-koden. Det är såklart idealiskt att inte behöva bekymra sig om detta och uppfinna det hjulet igen utan istället använda en färdig tjänst för det. 

Nästa steg är att kolla att sidans verkliga URL (som vi bland annat fick från Diffbot) är en länk till ett inlägg (djuplänk) och inte till någon bloggs startsida, och så kollar vi att det inte är en länk till oss själva så det inte blir rundgång. Sedan kollar vi URL mot vår databas för att se så det inte är en sida vi redan har publicerat. 

Därefter skickar vi sidans URL till Embedly som också är en tjänst för att extrahera innehåll från en sida, men den är mer inriktad på media. Om Embedly hittar en vettig bildlänk eller videolänk använder vi den istället för Diffbots länk då det visat sig att Embedly ofta är bättre på detta. Diffbots bild använder vi som reserv. 

Efter detta skickar vi sidans text till Google Translate API för att identifiera vilket språk sidan är skriven på. Detta använder vi för att tagga inlägget med språk. Google Translate API är tyvärr inte gratis att använda längre men det är inga stora pengar för den här volymen när det bara handlar om att identifiera språk. 

Nu har vi allt vi behöver. Innehåll, medialänk, en tagg för språket. Vad mer? Jo vi kör texten genom en matchning mot en lista med taggar för att tagga upp inlägget. Står det lax i receptet så blir det taggat med lax och fisk. Står det kyckling så blir det taggat med det. En mycket grundläggande men ändå värdefull taggningsmekanism. Vi hade även kunnat lägga med eventuella hashtaggar från den ursprungliga tweeten men det har hittills inte sett till ut att ge tillräckligt relevanta taggar. 

Sedan ska vårt inlägg postasWordPressajten What’s Cooking Wednesday. Det gör vi via email för enkelhetens skull. Det går att göra på andra sätt också med XML-RPC, men maillösningen är betydligt enklare i synnerhet när bildbilagor är inblandade. Inlägget komponeras alltså i ett mail, taggarna kodas in i mailtexten tillsammans med önskad publiceringstidpunkt angiven som antal minuter fram i tiden från nu. Inläggstexten delas upp på lämpligt ställe (i första hand vid slut på stycke, i andra hand vid slut på mening) och koden för en ”Läs mer”-länk sätts in mellan textdelarna. Bildbilagor hämtas via http och läggs som bilaga till mailet och videolänkar läggs till som enkla länkar i texten.

Därefter mailas inlägget till WordPressajten där tillägget Postie tar hand om inlägget, lägger in bilderna i inlägget, gör om taggarna till WordPresstaggar och sparar inlägget som utkast för manuel granskning. Videolänkar görs om till embeds när inlägget visas i WordPress genom Embedlys WordPress-plugin. En notifiering mailas också till administratörerna. 

När inlägget skickats iväg till WordPressajten skickas en svarstweet till avsändaren med tack för länken. Detta skickas genom Supertweet som har ett enkelt API identiskt med Twitters gamla API för att skicka tweets utan att behöva krångla med att använda OAuth för att gå genom Twitters egna API. Om det var en länk som vi redan hade eller om länken inte var en djuplänk får avsändaren reda på det genom en svarstweet. Samtidigt sparas statusen för den behandlade tweeten tillsammans med URL och annan information ner i vår databas så vi vet vad vi har gjort. 

När recepten publiceras på onsdagen skickas länk för respektive recept till twitterkontot @wcwflip med hjälp av pluginen leenk.me. Det blir en finfin upplevelse att bläddra bland recepten i Flipboard

 

Från blogg via twitter till What’s Cooking Wednesday och vidare till Flipoard med hjälp av ett antal flitiga APIer som rörs ihop till en delikat mashup. 

Angående Tele2 ”Många prylar på samma abonnemang”

Till Claes Löfgren, kommersiell produktchef Mobiltelefoni på Tele2.
Det låter ju jättebra med multiabonnemang som det presenteras i artikeln ”Många prylar samma abonnemang” (cachad eller se nedan). Perfekt att kunna låta iPaden dela på samma abonnemang som min iPhone utan att betala för ett extra dataabonnemang.

”Ja, det var helt nödvändigt att ge kunderna ett bättre alternativ” säger du i artikeln och fortsätter ”som du säkert vet vill vi på Tele2 hela tiden stå på kundernas sida”. Härligt, det är precis sådant man vill höra från sin leverantör!

Så jag kollade upp detta och tänkte beställa. Det visade sig att ett parkort som behövs för att kunna ha ”många prylar på samma abonnemang” kostar makalösa 99 kr per månad! Och då delar jag på samma datapott om jag förstår saken rätt.
Detta är 20 kr mer än ett helt separat mobilt bredbandsabonnemang Small Pro med upp till 14Mbit/s och 1GB data som kostar 79 kr/månad.Och om jag istället tar Tele2 Surf för iPad betalar jag bara 54 kr för 30 dagar med samma datamängd (ex moms). Nästan halva priset för en helt fristående lösning.

På vilket sätt tycker du att ni står ”på kundernas sida” och hur erbjuder ni kunderna ”ett bättre alternativ” med denna lösning med parkort som är sämre och dyrare än de separata lösningar som redan finns?

Min glada känsla när jag läste artikeln förbyttes i ilska. Jag är kund och jag känner definitivt inte att Tele2 står på min sida.
#gladkund -> #surkund

Uppdatering: Tele2 har tagit bort sidan men Google har kvar den ännu och här finns en utskrift:

Bild: Johnathan Mak

It Just Works

Steve Jobs är död. Inte helt oväntat med tanke på hans cancer, men oväntat tidigt. Han har präglat mycket av min uppväxt och det mesta av mitt yrkesverksamma liv.

När jag gick i högstadiet 1983 praoade jag på ett dataföretag i Hässleholm. De sålde datorer från Apple. På den tiden var det Apple II, Apple III och den alldeles nylanserade Lisa som gällde. Jag satt en vecka klistrad vid en Apple II och upptäckte programmering med Basic.

Året efter lanserades Macintosh. Det dröjde inte länge innan en Mac kom in i mitt liv och det är nog inte en slump att jag fick smeknamnet Macsolve under högskoleåren.

Jag drev en Mac-butik i Halmstad under 90-talet. Det var under den beiga tiden. Steve Jobs var sedan länge utkastad från företaget och Apple var på väg utför, illa skött av företagsledningar med spretiga strategier och ett operativsystem som sett sina bästa år. Undergången var inte långt borta.

Men så lyckades Apple vinna tillbaka Steve Jobs och på köpet fick man med grunden till det som skulle bli Mac OS X, världens första Unix-version för vanligt folk. Och genom alla produkter från Apple går den röda tråden – It Just Works.

Idag är Apple bland de högst värderade företagen i världen. Det hade Apple inte varit utan Steve Jobs.

Tack för allt, Steve!

 

Bilden är hämtad från http://jmak.tumblr.com/post/9377189056

Lördagens gridd

Här är lördagens gridd på SSWC
10-11
Psykografisk datamining av dina tweets FTW
kick-ass konvertering LOL
Lär dig prata med dina techies OMG
Nätaktivism och hårdare regler Veidekke
Sportbevakning & den sociala webben .SE
Ökampen under eken
Luck-konceptet och egen bokutgivning under flaggan

11-12
Foodsession FTW
Bättre webbprojekt i offentlig sektor LOL
Idrott gör dig till en bättre ledare / Varför varumärkesbyte OMG
industrisemester i ett informationssamhälle Veidekke
Kan företag bygga nätverk? .SE
Så startar du ehandel under eken
Att mötas eller inte mötas, möteskultur under flaggstången

13-14
Agil på distans FTW
Moln i praktiken LOL
Open data, open system, open source OMG
Mobil video / thincasting Veidekke
Tävling på facebook / attributler .SE
Memes, virals och troll under eken
Wesserbisser under flaggstången
Medieföretag och pengar matsalen

14-15
Hur kan tjänster nå igenom bruset? FTW
Skapa förändring – innovation etc LOL
Hur kan man följa cookielagen? OMG
Kommuners och myndigheters arbete med siciala medier Veidekke
Journalister och den sociala webben .SE
Medvetenhet och sociala medier under eken
Personligt varumärke under flaggstången

15-16
Juristen i sociala medier FTW
Nya toppdomäner OMG
Morris MC – vad hände? OMG
Är du här i jobbet eller privat? Veidekke
Bäst före-datum för soc m experter .SE
Startup accelerator under eken
Arabiska våren – hur stötta under flaggstången

Gridden fredag

Här är några av fredagens sessions, främst techspåret. LOL, FTW etc är lokalnamn.
10-11 too big to fail Veidekke
10-11 responsiv webbdesign LOL
10-11 toca bocas utv process OMG
10-11 CQRS och event sourving FTW
11-12 web vs webapp vs app FTW
11-12 psi-lagen Veidekke
11-12 internet på tjärö LOL
11-12 open aid med futurniture OMG
13-14 lekar för framgångsrika proj OMG
13-14 webbaseeade kartlösningar FTW
14-15 ninjakunskaper OMG
14-15 varför checkar vi in? Veidekke
14-15 Tre vinklar av wordpress LOL
15-16 GTD FTW
15-16 twitterhissen Veidekke

Knytkonferens

Sswc2011

Dags för en knytkonferens igen. 400 webbnördar samlas på Tjärö på en konferens utan agenda under Sweden Social Web Camp. Deltagarna tar med sig innehållet själva. Unconference kallas det egentligen, men knytkonferens är ett väldigt bra ord för att beskriva vad det går ut på. 

Nu när biljetterna nyligen har släppts och gått åt fortare än kvickt passar det bra att minnas lite hur det var förra året. 

4895360808_2805a259d0_o

Foto: Walter Naeslund

SSWC 2010
Så var konferensen slut för den här gången. En fantastisk helg på en fantastisk skärgårdsö. Planeringsanslagstavlan ”gridden” med antingen en 40-minuters eller två 20-minuterssessioner i varje ruta blev snabbt fylld när den öppnats kl 17 på fredagen. Jag höll på att missa att boka in min session om versionshantering av data. Gridden byggdes sedan ut åt höger efter hand som nya mötesplatser ute i naturen blev uppfunna. Berget ovan småbåtshamnen, dödsklippan, gröna badgetältet etc. Det blev med andra ord många sessioner som pågick samtidigt. Lite väl många kanske. 

Img_1021

Img_0955

Antalet sessioner hade gott och väl räckt till två dagar, men nu blev det lite mer av lotteri om man kunde följa de sessioner man ville eller om de krockade. 

Det var mycket fokus på mjuka ämnen på sessionerna. Nätets sociala aspekter, politik etc och bara ett fåtal rena tekniksessioner. Men så var det ju ”Social Web Camp”. Tekniken är så självklar idag precis som vatten i kranen eller ström i ledningarna så det behöver man inte bekymra sig om. Eller? 

Några av sesionerna jag gick på: 
User Experience Strategy med Roman Pixell. Det är dags att lyfta upp användarupplevelsen till en strategisk nivå, sida vid sida med affärsidé (vad man ska göra) och teknik (hur man ska göra något). Användarupplevelsen (UX) handlar mer om vad det är som gör att användarna kommer til sajten eller väljer produkten. Apple lyftes fram som bra exempel på användarupplevelse som är genomtänkt in i minsta detalj ända ner till produktkartongens insida. 
Min egen reflektion på illa genomförda användarupplevelser är handböcker till alla möjliga konsumentprodukter, där det gärna läggs mycket resurser på att marknadsföra produkten FÖRE köp men så fort kunden är inlurad i fållan straffas man ofta med en bedrövlig produktförpackning och katastrofalt usel handbok som i många fall är rena förolämpningar. Knappast en enhetlig eller genomtänkt användarupplevelse. 

Sedan lyssnade jag på den fantastiska historien om hur Morris Motorcycles Racing Team kom till, det började med en tweet om en vild idé om att bilda ett racingteam genom crowdsourcing för att tävla med elmotorcyklar, och fyra månader senare hade idén vuxit så mycket att den fått eget liv och Morris Motorcycles hade rekryterat världsmästaren Annie Seel som förare och ställt upp i en kvaltävling till VM i roadracing med elmotorcyklar. Nu har dom mot alla odds klarat tre av fyra deltävlingar och är klara för VM-finalen. En smått otrolig historia med många osannolika vändningar. Roligt att lyssna på, och inspirerande hur mycket kraft det kan finnas i crowdsourcing och gemenskapen på nätet. 

Creative Commons – en diskussion på berget vid flaggan om öppna licensieringsmodeller i synnerhet inom utbildningssektorn och i synnerhet Utbildningsradion. En stor stötesten är fackavtalen som i praktiken omöjliggör för UR att CC-licensiera det material man producerar som läget är idag.  

Sedan la jag lite tid på att slutföra min presentation så jag missade ett par rutor i gridden som jag egentligen hade velat gå på. 

Bokföringsrutiner 2.0 var en av sessionerna jag borde gått på, jag kom dit precis för sent lagom till eftersnacket. Det handlade om hur man kan rationalisera fakturahantering, bokföring etc för mindre företag genom digitalisering. 

Time Machine för databaser var ämnet för min session. Det blev samling kring liten skärm eftersom projektor inte fanns på plats, men jag hoppas att de som kom fick utbyte av det ändå. 

Genomgång av nätverksuppbyggnaden på SSWC hölls av arrangören Tomas Wennström. Intressant att höra om utmaningarna att ordna internetaccess åt 400 webbnördar på en ö där det finns telefon men inte mycket mer. Infrastruktur med meshnätverk, solcellsdrivna noder etc. 

Mitt i natten mellan lördag och söndag stövlade plötsligt en skock deltagare iväg till en grillplats vid stranden. Brasa tändes och så var det dags för spökhistorier i form av Social Media Horror StoriesMorris Packer målade upp ett scenario som bestod av Google får spel och börjar ta betalt för varje sökning, och snart följer hela internet efter och tar betalt för allt vi gör på nätet. Vad händer sedan? Ordet var fritt för att fortsätta historien. 

4898240690_3c5d9db53f_o

Bra att ha med:
– Myggmedel.
– Net1-router som reserv-internet (kom till nytta vid officiella Bambusersändningar).
– Ergolife-stolen för att sitta bekvämt på utesessioner.
– Boosterbatteri till iPhone, t ex Gum Plus Power Pack som kan ge nästan 3 fulla laddningar.
– Projektor om man tänkt visa något på dator. 
– Gummistövlar som regnförsäkring.

Onödigt att ha med: 
– Gummistövlar för det regnade praktiskt taget inte.
– Egen öl eftersom den ändå inte kunde tas med där jag befann mig mest när det var beer o’clock. 

Fyra tips för iPhone och iPad-säkerhet

Man har med sig väldigt mycket information i mobilen. Eftersom den är med överallt och är ganska lätt att bli av med är det bra att göra några enkla åtgärder för att minska skadan om din iPhone eller iPad skulle komma i orätta händer. 

Ht1212--try_again-002-svHt1212--one_minute-002-sv

Så här är fyra enkla tips för att göra din iPhone och iPad betydligt säkrare. 
  • Använd lösenkod och ställ in så att den aktiveras efter exempelvis 5 minuter. En PIN-kod (eller ett lösenord) behöver alltså anges för att låsa upp mobilen. Använd bara inte en för enkel kod. Inställningen finns under Allmänt -> Lösenkodslås. Se till att Autolås är aktiverat också. 
  • Aktivera ”Radera data” i lösenkodinställningen så raderas mobilen om någon gjort 10 misslyckade försök att låsa upp den. Det låter lite riskabelt men var lugn, det är ingen risk att ett barn av misstag raderar mobilen eftersom den blir blockerad längre och längre tid mellan försöken när man angett fel kod fler än fem gånger, så det tar ganska lång tid att göra 10 misslyckade försök. Och en raderad mobil är bara en återställning ifrån att bli sig själv igen (förutsatt att man synkar regelbundet så att backup tas). Läs mer här
  • Aktivera Hitta min iPhone, som är en kostnadsfri tjänst som låter dig hitta en borttappad iPhone eller iPad genom att visa den på en karta, skicka meddelande till den, låsa den med kod (även om du inte använder lösenkod) eller till och med fjärradera den. Helt ovärderliga funktioner den dag mobilen är borta. Det är enkelt att aktivera tjänsten, bara följ instruktionerna här [länken fungerar inte längre]. 
  • För att förhindra att någon deaktiverar Hitta min iPhone, aktivera Begränsningar och förhindra ändring av inställningar för platstjänster och konton. Man kan nämligen sätta Hitta min iPhone ur spel den vägen annars. Det är lite jobbigt att låsa inställningarna för platstjänster eftersom man måste låsa upp det varje gång man installerar en app som vill använda platstjänster, men det får man leva med. Finns under Allmänt -> Begränsningar. Använd en annan kod än lösenkoden. 
Fmip-hero-20101116
Om du bara ska göra en sak så aktivera Hitta min iPhone (eller iPad). Det är enkelt att ställa in, stör inte alls och är ovärderligt om olyckan skulle vara framme och mobilen är borta. 

Checklista för datorsäkerhet

Det kom upp en diskussion på lunchen idag angående hur mycket känslig information vi har med oss på våra datorer i mailen etc och riskerna med detta om datorn skulle komma i orätta händer. Därför kommer här en liten checklista som vänder sig till Mac-användare.

P1040239

Minimikrav

  • Använd säkra lösenord
  • Aktivera lösenord efter vila och skärmsläckare (Systeminställningar -> Säkerhet) 
  • Stäng av automatisk inloggning vid start av datorn (Systeminställningar -> Säkerhet) 
  • Lämna aldrig någonsin datorväska obevakad i bilen eller på andra ställen. Inte ens en minut. En kompis fick inbrott i bilen utanför barnens skola när han var inne och lämnade barnen. Det trodde man inte. Datorn ska definitivt med in på Maxi.
  • Undvik att skicka lösenord via mail. Om du får ett mail med lösenord, radera mailet efteråt. Skicka inte både namn och lösenord i samma mail.
  • Använd krypterad skivavbild för att lagra känsliga dokument 
  • Använd nyckelringens säkra anteckningar för att lagra känslig information 

”Det vore bra om”

  • Aktivera Gästkonto på datorn att ha som honungsfälla så att en tjuv kan använda datorn ändå i en avgränsad sandlåda, vilket ökar möjligheten att återfinna datorn (hör ihop med nästa punkt) 
  • Skaffa spårningsprogram t ex Undercover eller Prey. Det finns många fantastiska historier om hur förövare identifierats och datorer återfunnits på kort tid.
  • Lås nyckelringen efter inaktivitet, t ex 60 minuter. Verktygsprogram -> Nyckelhanteraren -> Redigera -> Ändra inställningar för nyckelring… Det är lite jobbigt att ha det så, man får mata in lösenordet ganska mycket men jag överlever det.
  • Överväg att aktivera FileVault för att kryptera hela hemkatalogen (Systeminställningar -> Säkerhet). Det finns dock lite fallgropar med detta, t ex ökar risken för att man förlorar allt om hårddisken får problem och det krävs speciella backuplösningar. Det verkar också som att Timemachine inte funkar bra med FileVault. Detta behöver utredas närmare. Jag sa överväg… 
  • Aktivera lösenord för datorns firmware, vilket förhindrar att man startar datorn från installationsskiva för att radera den eller återställa lösenord. 

Lämna tillbaka snurrskivan till museet

Mobilappar med snurrskivemeny är lite trendigt, men jag tror att museet ringde och vill ha tillbaka snurrskivan.

Nummerskivan eller petmojen uppfanns 1896. En över 100 år gammal klurig makapär som gjorde det möjligt att så småningom automatisera telefonstationerna. Den består av en rund skiva med ett hål för varje siffra. Man stoppar fingret i rätt hål för varje siffra och vrider till det tar stopp, och när man släpper tillbaka den fjädrande skivan blir det ett antal pulser på telefonledningen. Ju längre man vrider skivan, desto fler pulser. 

Pulserna styrde de rasslande reläerna i de elektromekaniska telefonstationerna så att samtalet kunde kopplas rätt. För varje siffra i telefonnumret vred man nummerskivan igen. En ganska fiffig lösning på ett tekniskt problem, men långt ifrån användarvänligt. Det var ett petgöra att slå ett långt telefonnummer. Det är ett typiskt exempel på en konstruktion där teknisk funktion helt bestämmer användargränssnittet istället för tvärt om. Utformning på teknikens villkor, människan får vackert anpassa sig till maskinen. Det är naturligtvis inte ett optimalt sätt att mata  in ett telefonnummer på, men det var en hygglig nödlösning med tanke på de tekniska förutsättningarna. 

Utvecklingen gick vidare och på 1970-talet introducerades knapptelefonen. Nuförtiden är det ganska många år sedan vi använde telefoner med nummerskiva och sådana telefoner är för det mesta förpassade till museer eller återvinningen. 

Det är självklart ganska mycket lättare att mata in telefonnummer genom att trycka på sifferknappar än med en nummerskiva. Betydligt mer användarvänligt att göra val med knappar än med snurrskiva alltså. Skönt att utvecklingen går framåt. 

Eller gör den det? I utvecklingen av mobilappar verkar tiden snarare gå bakåt i vissa fall. Det finns tydligen någon sorts trend att göra appar som har en snurrskiva som meny. Man inför alltså en gränssnittsmetafor som hör hemma på museum, och det verkar betraktas som en innovation. 

Ett par exempel på appar med snurrskiva hämtade från Galveston.

Pastebot_2011-03-29_22
Danske Banks mobilapp. Här blir det snurrigt. En roterande meny gör att menyvalen flyttar sig vilket gör det omöjligt för muskelminnet eller rumsuppfattningen att memorera något, och man måste titta efter noga var menyvalet man är ute efter befinner sig för tillfället. Lyckligtvis måste man inte vrida skivan för att göra ett val utan kan trycka direkt på valet men det är ändå dålig användbarhet eftersom det inte går att lära sig eller förutse de olika menyvalens placering. 

Betyg: Jättedåligt.
4

Eniros app för Android. Här blir det ännu snurrigare. Inte nog med att man inte ser alla valen på en gång eftersom de är skymda, det finns dessutom fler val än vad som egentligen får plats på snurrskivan. Trolleri alltså. Men det tar inte slut där. Man måste vrida skivan till rätt läge innan man trycker på valknappen i mitten, och då skymmer dessutom fingret texten på det val man ställt in. Man vet alltså inte hur många val det finns, man kan inte se valen utan man får leta på måfå, man måste vrida hjulet tills rätt val kommer mitt för pilen innan man bekräftar valet och då ser man inte vad man väljer.

Betyg: En fullständig katastrof.
Hur var det nu – ”Betydligt mer användarvänligt att göra val med knappar än med snurrskiva”. Jo visst. 

Enligt uppgift finns det tolv val på Eniros snurrskiva, och de tolv valen hade med lätthet fått plats i en överskådlig knapplayout. 

Danske Banks mobilapp som vi började med att titta på har bara totalt åtta menyval (förutom i-knappen), och det hade också fått plats alldeles utmärkt i en knapplayout där man lätt kan överblicka de olika menyvalen och framför allt har en möjlighet att memorera var de olika valen befinner sig. 

Det skulle kunna se ut så här efter en kort stunds klipp och klistra i Photoshop. Överskådligheten är dramatiskt förbättrad och framför allt sitter menyvalen där de sitter så man inte behöver leta efter dom varje gång. På köpet blir det mycket tydligare vilka menyval som kräver inloggning. 

Danske-bank-app-remake

Nej, lämna tillbaka snurrskivemetaforen till museet där den hör hemma. Snurrskivan är en riktigt dålig idé som inte tillför någonting i ett användargränssnitt mer än lite wow-faktor. Däremot försämrar den för användaren genom sämre överblick, svårare hantering och menyval som flyttar sig så att muskelminnet inte får en chans. 

Slaget mellan WordPress, Drupal och Episever

Referat av videon på http://disruptivemedia.se/blog/video-vilket-ar-bast-drupal-episerver-eller-wo…

 

Ted Nyberg , Episerver-utvecklare påTed & Gustaf möter Andreas Karman , WordPress-utvecklare från We up North , och Johan Falk , Drupal-evangelist från Nodeone .

Disruptive

Bra med Drupal:

Kraftfullt och flexibelt system, snabbt att utveckla i, mer som ett utvecklingsverktyg än en CMS, bra APIer, bra community.

Bra med Epi:

Stora styrkan ligger i hanteringen av arbetsflöden, språkhanteringen och redaktörsarbete, integration med andra system. Inte snabbt att komma igång med. 

Bra med WordPress:

Snabbt att komma igång, mycket externa kopplingar till APIer, admin är lätt att förstå från start, snabbt att komma igång och fortsätta allteftersom. Man kommer långt med liten insats. 

Dåligt med Drupal:

 Gränssnittet i standard har lämnat en del att önska även om det såklart går att anpassa, men blivit bättre i 7. 

Dåligt med Epi:

Sidorienterat (istället för objektorienterat). Bygger på MS utvecklingsramverk vilket ger mycket högre utvecklingströskel. Lång startsträcka, mycket utvecklingstid för grundläggande sajtfunktionalitet. 

Dåligt med WordPress:

Man slår i taket ganska fort t ex vid behov av lite mer avancerade objektstrukturer och relationer. Sidhanteringen lämnar en del att önska. 

 

Drupal passar bra till alla lägen där man inte vill använda WordPress. Inte för enkla sajter. Större komplexa sajter med arbetsflöden, komplexa relationer. Sajter som man vill kunna bygga vidare på succesivt. Även för hobbyister eftersom det finns mycket att lära sig, det är relativt enkelt att komma igång och man har roligt nästan jämnt. 

Epi passar bra till när det finns ett definierat arbetsflöde för redaktörsarbetet som Epi kan anpassas till, men det ställer krav på beställare och utvecklare för att nå målet. 

WordPress passar bra till blogg, mindre magasin och tidningar där man inte har behov av arbetsflöden, mindre företagssajter upp till kanske 40-50 sidor. 

 

 

Fråga: möjligheten att hantera användare i olika nivåer för att ge tillgång till att administrera olika sidor ?

WordPress: med tillägg kan man styra roller med användare och grupper. När det gäller arbetsflöden i flera steg är det begränsade möjligheter. 

Epi: finkorning behörighetshantering, kan styra vem som kan redigera, publicera beroende på sidtyp. Användarhanteringen hämtas från Microsofts utvecklingsramverk vilket gör att användarhanteringen kan integreras med företagets övriga användarhantering. 

Drupal: som standard finns rollbaserad användarhantering som kan styra i detalj som kan göras. Med tilläggsmoduler kan det styras än mer exakt. Ingen hierarkisk behörighetsstruktur

 

Fråga: Total cost of ownership?

Drupal: Inga licenskostnader. Det som avgör kostnaden för större projekt är hur projektet läggs upp. Det är snabbt och effektivt att jobba med Drupal. 

Epi: Svårt att jämföra som CMS då det inte är Epis styrka. Mindre sajt blir garanterat dyrare med Epi, speciellt om man inte redan har en MS-miljö. Driftskostnaden blir dock låg om man har en ren MS-miljö då det är mindre jobb med det. 

WordPress: Gratis. Svår fråga att svara på utan att ha ett scenarie. 

 

Fråga: Läkemedelsföretag ska bygga många sajter (ganska enkla/medelstora) med många redaktörer och många språk (lika sajter eller olika sajter på resp språk). Vad ska jag välja?

WordPress: Plugin finns för språkhantering men är ofta svårt att hantera. Fristående sajter är effektivast för olika språk. Om man kan leva med de begränsningarna passar WordPress bra. Enkelt att sätta upp nya sajter. 

Epi: Stöder flera sajter på en kodbas (enterprise). Licenskostnad beror på antal sajter. Lägga till sajt är egentligen bara en innehållsfråga. Det gäller att tänka till och göra rätt, det gör skillnaden mellan att fungera magiskt bra eller världens huvudvärk. Många aspekter kring redaktörsarbete, hur sajterna hänger ihop innehållsmässigt etc. Ta hjälp av en konsult för att upphandla för att välja plattform. 

Drupal: Generellt är det jobbigt att hantera olika språk eftersom det finns så många sätt att göra det på. Det går bra att göra med Drupal men det är viktigt att utvärdera noga vad det är man behöver egentligen. 

 

Fler frågor följde.